"In a story you only had to wish, you only had to write it down and you could have the world...It
seemed so obvious now that it was too late: a story was a form of telepathy. By means of inking symbols onto a page, she was able
to send thoughts and feelings from her mind to her reader's. It was a magical process, so commonplace that no one stopped to
wonder at it. Reading a sentence and understanding it were the same thing; as with the crooking of a finger, nothing lay between
them. There was no gap during which the symbols were unraveled."
Me
Creative, but lazy. Oblivious daydreaming. Possibly a trifle narcissistic and periodically neurotic. Inquisitive and open minded, but introverted and solitary.
Kind of mean but benevolent. Human and fallible, searching. And I'm quite friendly.
Folk runt om kring mig slutar att springa, en efter en. Sakta blir den en gång stora gruppen mindre och mindre. De väljer sig egen väg, en tystare och lugnare stig som skiljer sig så mycket från det vi brukade dela. Själv vill jag inte stanna riktigt än. Jag springer fortfarande. Ifrågasätter det självklara, skriker och drar. Vägrar sansa mig. Stretar emot och klöser ena sekunden, håller hårt och vägrar släppa nästa. Provar gränser och gör sprickor i fasaden, vägrar vänta på någon annan. Än tänker jag inte stanna, jag har mycket kvar att ge. Jag tänker springa så länge jag kan.
Jag är glad. Så folk behöver inte oroa sig. För några dagar sen gick jag omkring på söder och bara log, kunde inte sluta. Folk tyckte säkert jag var konstig som gick omkring ensam och bara var glad, men jag kunde bara inte låta bli. Jag trivs med allt nu. Jobbet är väldigt stimulerande och jag har kul nästan hela tiden. Efteråt fikar man med Malin och pratar skit, vilket också är en topp på dagen. Sen går jag hem till ett hem jag trivs med. Så allt är bra. Jag är glad. Random.
Sitter i min säng och var inte riktigt vad jag ska tro. Men förhoppningsvis förstorar jag saker i mitt huvud som vanligt. Annars borde jag leta efter ett nytt hem, vilket blir jobbigt. Och du, vad hände med oss? Vad gjorde jag för fel den här gången..?
Malin och jag satt för några dagar sen och fikade i vanlig ordning då Malin kommenterade en sak hennes kompis Malin sa för ett tag sen. Hon sa att Malin alltid kommer vara Natalis bästa kompis, och att hon inte kan tävla mot det. Malin funderade lite och blev förvånad över vad hon kom fram till. Natali? Nej, nån gång på vägen blev Malin och jag bästa kompisar. (Jag hatar det uttrycket.) Jag blev också lite förvånad. När hände detta? Så vi började tänka tillbaka. Sommaren 06, Malins första år på Hultsfredsfestivalen tillsammans med hennes kompis Anna. Dom kom tillbaka till skolan fulla av internskämt och liknande. Natali ställer frågor och undrar över allt och lär sig snabbt skämten. Lunne blir dock mest bara irriterad och hittar då Nathalie, och dom börjar umgås lite. Sabina har en kris och är i en djup depression just nu, så jag tänker inte fördjupa mig i det. Hon gör sig förövrigt till man just nu och är hög på hormoner. Men i alla fall, Jag började umgås mer med Malin, Natali och Anna. Och under ett tag framöver började alla hata Anna, av ett antal anledningar. Natali är snäll och god mot alla och vågade inte riktigt uttrycka sitt hat. Det var här Malin och jag antagligen fann varandra, nån gång i slutet av sommaren 07. Vi hade umgåtts i samma grupp länge, men här sa det pling! Vi upptäckte nämligen att vi älskade att trycka ner, håna och kommentera andra människor. Samtidigt som vi över allt annat älskar att höja upp oss själva och överdriva hur bra vi är på allt. Fast vi egentligen är ganska snälla människor. Svårt kombination det där, och det är en av dom sakerna som gör oss så otroligt bra. För övrigt är det där kort om all drama som fanns under min tid på Gymnasiet. En dag ska jag skriva ner allt, det hände mycket kul under dom där tre åren.
Köpte en ny mp3-spelare för ett par dagar sen, en Zen x-fi. Spontanköp som det mesta annat egentligen. Men jag är nöjd.
Igår kom jag hem till det väldigt tomma Oskarshamn. Känns konstigt att när jag idag, tillsammans med Emmy och Cassandra, tog en liten krogrunda och faktiskt träffade nästan inga alls. Förutom en väldigt full Jesper(I think) som bestämde sig för att sätta sig hos och och bara var odräglig och smått mysko. Han blev dumpad av sina kompisar när han var på toaletten, så han plågade oss istället. Annars var det en rätt trevlig kväll. Imorgon ska vi tydligen sola. Sola? Jag? Nej. Kanske? Eller? Tydligen...
Malin och jag bestämde oss för att vi ska åka till Camilla nån dag och göra tacos och se på film. Bara så du vet när vi nån dag kommer och hälsar på. Fast vi varnar nog först, kanske.
Mitt sämsta blogginlägg på länge, och mina andra har ju inte direkt en hög standard. Fail. Är rätt sur på allt och alla just nu. PMS-anfall på världen. Jag hatar när folk jag gillar skaffar pojk eller flickvän. Avskyr hur dom förändras, blir någon annan och sakta försvinner bort. Förutom Malin, som alltid är samma, vem hon än umgås med eller har som pojkvän. Det gillar vi. Fler borde vara så, helt klart. Eller egentligen gillar jag nog bara atto inte vara Nummer två, att inte vara prioritet ett. Att inte vara den folk först tänker på när dom vill umgås med någon. Självisk och egocentriskt. Ja, det låter som jag.
Patric
Om man kallar första filmen perfektion,