Journal
"In a story you only had to wish, you only had to write it down and you could have the world...It
seemed so obvious now that it was too late: a story was a form of telepathy. By means of inking symbols onto a page, she was able
to send thoughts and feelings from her mind to her reader's. It was a magical process, so commonplace that no one stopped to
wonder at it. Reading a sentence and understanding it were the same thing; as with the crooking of a finger, nothing lay between
them. There was no gap during which the symbols were unraveled."
Me
Creative, but lazy. Oblivious daydreaming. Possibly a trifle narcissistic and periodically neurotic. Inquisitive and open minded, but introverted and solitary.
Kind of mean but benevolent. Human and fallible, searching. And I'm quite friendly.
Fem saker jag mins mest.
1.
"...Det smakar kattpiss!" Just denna vackra mening var det första jag hörde detta året. Klockan slog tolv och Malin och jag hällde upp ett glas var av vårat mousserande vin. Efter första klunken utbrast Malin just detta och jag håller med henne, det ganska misslyckat val av mousserande vin.
2.
Vi köpte en blå och fin vattenpipa.
3.
Hamnade i stockholm i 12 veckor, det var trevligt.
4.
Den 15 Juni fick jag idén "Jag vill bli blond" och så blev det.
5.
Jobbade med Hultsfredsfestivalen. Det var sjukt roligt.
Mycket annat hände också. Det var en snöig jul, två blev tre, jag gick ner i vikt, jag var i skolan ca 24 timmar om dygnet, jag fick ögoninflammation och antagligen svininfluensan, bestämde mig för att börja läsa böcker men kom aldrig längre än så och vår vägg fick röda fläckar.
0 Comments:
Post a Comment
Usch, jag har inte varit glad på senaste tiden alls. Jag har fastnat i en konstig loop där allt jag gör är att vara i skolan från morgonen till sent på natten och sen börjar allt om på morgonen igen. Som vanligt äter jag inget förutom äpplen som jag har blivit lite beroende av verkar det som. Jag är jättetrött på att göra i ordning mitt hår varje morgon också, det är inte likt terapi som det var förr.
För ett tag sen flyttade Malins pojkvän André in hos oss. Mest för att alla sparar pengar på det eftersom vi nu delar på räkningar, mat och allt sådant. Jag har inget emot André som person men det börjar verkligen tära på psyket att ha honom här. Det märks på mig, att jag börjar ogilla det. Speciellt André märker det och han har börjat tippa lite på tå runt mig. Göra småsaker åt mig och vara lite sådär extra småsnäll. Jag är mest tyst och ibland avbryter honom med ett helt nytt samtalsämne som mest rör Malin och mig. Jag kan inte stoppa mig själv. Det bara flyger ut ur mig och jag avskyr mig själv lite för att jag gör det. Jag borde bara gilla läget och vara som vanligt. Ja, det borde jag. För några dagar sen råkade han dock spilla rödvin på våran vägg som inte går att få bort. Där gick gränsen. Det kokade över. Nu pratar jag inte med honom alls och ska se hur det går.
Nu ska jag äta ett äpple, dricka en stor kopp kaffe för att orka dagen, cykla till skolan och påbörja min loop.
0 Comments:
Post a Comment